Ushc nu har jag ont i bröstkorgen som ett band över bröstkorgen och lock för öronen...

Jag är liksom helt förstenad (kanskke är lika bra) jag sitter som fastfrusen utan förmåga att vakren lägga mig ner eller resa mig upp, känner mig så inne i mig själv. liksom yr och det känns som att armarna är minst tre meter långa och jag har liksom tunnelseende och mitt huvud bara dunkar av huvudvärk. Men har har förlorat förmågan att röra mig. Kan bara röra armarna och ögonen.

Jag känner oro i magen det känns som att magsäcken ska vändas ut och in och jag vet inte hur jag ska stå ut längre.

Låter kanske helt knäppt, men ja så är det.

Ibland eller ja rätt ofta måste jag väl erkänna, eller egentligen hela tiden får jag för mig att någon sitter på hisstaket, att det sitter en vampyr(?) eller mördare där som bara väntar. Väntar på mig och på att få göra slut på mig. Då griper ångesten tag i mig, jag kan inte andas och det känns som att golvet försvinner under mina fötter, jag evt inte hur jag ska kunna dra ett enda andetag eller ens röra mig. Luften försvinner och jag dras ner, ner, ner i ett stort svart håll och känner en skräck överväldiga mig, en extrem skräck för döden, dödsångest.
Jag vet ju att egentligen är sannolikheten för att en vampyr eller en mördare sitter på hisstaket är lika med noll. Men jag kan ändå inte bli kvitt dödsångesten som griper tag i mig. Det är ren och skär skräck. 

Det är egentligen svårt att sätta rätt ord på det, det är riktigt svårt att beskriva hur det känns, men jag vet att jag är livrädd för att dö i just det ögonblicket när jag åker i hissen.
Kanske rätt skrattretande eftersom att jag så många gånger har försökt göra slut på mitt liv och nästan lyckats också. Så egentligen borde jag inte vara rädd, döden borde vara något bekant något som jag känner mig trygg med, det är ju något jag har velat göra länge, alltså dö.
Men att dö för någon annans hand vet jag inte om jag vill, och framförallt inte för en vampyrs hand. Okej jag vet, det finns inga vampyrer, men ändå slår den tanken mig varje gång jag åker hiss. Det blir liksom nåt fel i huvudet, jag tänker saker som aldrig skulle kunna hända. Jag får katastroftankar kan man väl säga.

Det är samma sak när jag åker karusell, eller ja inte en karusell som snurrar runt, runt, runt utan riktiga åkattraktioner, jag får dödsångest, jag är bombsäker på att jag ska dö. Jag kan börja gråta, sluta andas och bara sitta stel av skräck utan att förstå att jag faktiskt inte kommer dö, utan att jag om någon minut kommer stå tryggt på marken igen.

När jag va liten blev jag rädd för hajar, jag var rädd för att duscha för jag var säker på att det skulle komma ut hajar genom väggen i duschen och äta upp mig, ja visst sannolikheten för det är lika med noll, det med. Men att vara bombsäker på att det kommer hända just i den stunden man står där går inte att komma ifrån. Visst jag kan skratta åt det nu, men då var det min verklighet, jag kunde inte förstå att det inte skulle hända.

Att inte leva i verkligheten när den ändå finns där, att välja att gå in i sin egen fantasi och tro på det. Även fast man vet att det kan vara så fel.
När jag gick på högstadiet gick jag helt och hållet in i fantasin, alldeles för mycket, jag levde med mina fantasi figurer, pratade med dem och såg dem framför mig precis som om de hade varit levande. Jag visste att så inte var fallet, men dt var ändå lättare att vara med dem än att vara med mina riktiga klasskamrater på något konstigt sätt. Men visst mina klasskamrater tyckte väl att jag var rätt konstig, men det var min verklighet, jag föredrog den framför dem.

På gymnasiet såg jag skuggor, jag minns inte mycket av den tiden, jag minns bara att jag var rädd, riktigt rädd.

Vad man ska kalla det här?
Ja det vet jag inte. 
Men något ord för det finns det säkert.

Hur kul är det att säga till folk att man har God Man för att man inte kan hantera pengar?
Det är inte så att jag inte orkar betala räkningar, nej jag KAN inte, men mina maniska perioder kan mina pengar ta slut hur som helst. Kan inte styra över et tyvärr när det väl slår till. Det är ju något jag får lära mig men har inte lärt mig det helt ännu...

får väl helt enkelt acceptera att jag måste ha God Man men önskar att ANDRA kunde acceptera det också 

Hur laddar man upp en profilbild?

Har huvudvärk och är gryyyymt uttråkad....

Vill göra nåt vettigt nu en det är för sent och dessutom har jag ont i magen.Känner att jag bara väntar på att personalen ska komma in en sista gång nu så att jag kan skada mig sen, INTE bra men men ska försöka stå emot så att inget händer, bäst så

Tror att det kommer bli en relativt sömnlös natt inatt, men men jag har en tid att passa halv elva imorgon så det är nog ingen större fara skulle jag tro...