Jag vill berätta min historia, men orden kommer inte riktigt ut. Och egentligen vad har jag att berätta? Inte mycket, visst har mina händer och min blodsjukdom, men inte mycket annat som gör att jag mår som jag mår, bara två diagnoser jag aldrig kommer bli av med. De kommer förfölja mig resten av mitt liv. Troligtvis kommer ag väl lära mig leva med dem, men just nu är det svårt, riktigt svårt.

Det känns som att jag förgäves försöker kämpa mig uppåt, men som att det inte riktigt går just nu. Det känns som att någon håller emot, håller mig kvar här nere, men varför? Det får jag inget svar på, jag vill ju INTE vara här, inte här i allt svart. Jag vill njuta av livet, men visst jag är rädd för det, riktigt jävla rädd egentligen för jag är så van vid allt svart.

Jag orkar liksom inte riktigt nu, jag orkar knappt duscha, eller ens sova. Sova känns verkligen tungt på något konstigt sätt, kan inte riktigt förklara varför. Det är bra skrämmande och jobbigt.

 

Magda

26 juli 2012 20:31

Jag känner igen precis vad enda ord. Har varit där och kan komma ihåg och känna mörkret när jag läser din text. Jag trodde aldrig att det skulle bli bättre när jag var där nere. Jag trodde aldrig att de skulle hitta rätt mediciner, men till slut har de hittat några som dragit mig upp ur mörkret. Håller alla tummar att du också ska få bra hjälp! Massa Kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nur är jag tillbaka här igen, va tvungen att ta bort min andra blogg av lite olika anledningar. Så ja här äa jag igen ...

Eller ja gammal blogg egentligen, men ja kommer inte komma in och skriva här mer, så följ den andra är ni söta :) http://livetidesshelet.blogg.se ...

Har tungt att andas och benen och armarna gör ont, liksom trötthet/växtvärk eller något annat konstigt. Magen är konstig också, tänker inte gå in på detalj med det, men ja. Har inte så ont men ja.Jag orkar inte riktigt mer, vill bara bort!!! Men vet ...

Har ont i hela kroppen och svettas/fryser om vartannat, är nog ångest tror jag...sjukt jobbigt i alla fall. Men öppenvården vill inte skriva ut vb medicin till mig, vilket jag kan förstå för att de är rädda att jag ska överodsera, men 1. jag har inte...

När orden inte kommer ut svarar jag inuti mitt huvud. Det blir tyst då, så tyst. Men jag kan inte få fram orden de tar liksom slut. Munnen är sluten och jag är kluven, fast inne i mitt huvud. Det går liksom inte att prata. För munnen är igentejpad ...